F R I D A

Invecklat att utvecklas. Det har jag läst på en blogg någonstans ute cyberspace. Å jisses. Om man tittar på Viktor så förstår man verkligen att han inte har det speciellt lätt med sin kroppsstyrning. Han är ju minst sagt vinglig.
När han sitter i barnstolen så kapsejsar han åt vänster, om det inte vankas mat åt höger för då kapsejsar han däråt. När han skall gripa saker skall det först och främst fokuseras med blicken, sedan skall man mäta ut på vilket avstånd saken befinner sig. Det gör man lättast genom att vifta tills man får napp. Därefter skall man hålla fast. Det är inte det lättaste. Saker som är lätta att hålla fast just nu är:
Mammas glasögon, pappas halsband, hår av alla de längre slagen, skedar och smörgåsrån. (Smörgåsrån får vara med på nåder för dom kan ibland råka förvandlas till konfetti i den lille kottens hårda nypor men det närmar sig försiktigare tag där.)
Oh! Just det, glömde: Dubbelhakor, näsor och gäddhäng är greppvänliga också. (Tur att det inte finns så många av dessa i vårt hem....dubbelhakor och gäddhäng...näsor har vi ju en och annan ytterst välformad...hm ) )

I övrigt så har skorpan tröttnat på babysittern och förälskat sig i sin gåstol. Han kan gå framåt och bakåt men framförallt kan han HOPPA! Han kan hoppa utan att man behöver få krossade skrev eller träningsvärk i armarna. Helt själv. Bra grej det där med gåstol!

Nej, nu har jag inte tid att skryta mer. Skall ju göra smörgåstårta åt svärfar.

Förresten har Viktor Bo Gunnar namnsdag idag. Gunnar!
Hans pappa och farfar och farfarsfar och gammelmorfar också för den delen.
Grattis på er levande och döda!

Gunnar....lite fint är det allt?